Kolonialism är att erövra, ockupera, kontrollera och exploatera områden.Under tjugo års tid promenerade vi varje dag i den vackra gamla orörda skogen, kyla, sol och regn och snö, sommar, vinter , vår och höst.
Hundraåriga träd, naturskog, ett andaktsrum. Ett stort väsen, skogen hade aldrig sett en sån i framtiden omodernmaskin, marknadens snabbaste mest effektiva processor, två stora hundraåriga träd i minuten, en massaker, en avrättning blev följden.Det tog bara en vecka att få ner de, dessa träd som bildar skogen, att verkligen ta död på den. En dödsannons; ”Skogen lever inte längre”.Bedrövade vi grät, hela bygden grät som en klagokör över det tomma inget, ruinen som blev kvar. En sorgesång över detta förlorade. Vårt kära Holy Wood har lämnat oss, kommer inte tillbaka, ingen naturlig död, ingen himmel som väntar.
I pandemins spår, alltfler affärer med förtejpade fönster, ”konkurs”. Affärer upphör , ny verksamhet tar över. Skogen som affär, även denna i konkurs men inget nytt istället, inte ens någon rea. Ett kalt hygge som täcker hela fönstret med bokstäver ”KONKURS”.
Genom högtalare hörs skriket av avverkningsmaskinen, en mass våldtäkt, ett övergrepp. Som en klagosång över hur vi bedriver skogsbruk 2021. Det är där jag/ vi står och ser på. Ingen domstol, ingen försvarare. Först om några decennier när den nya generationen återupptäcker sitt land kommer med domen, hur tänkte de ? Tänkte vi ?
Marc Broos 13 maj 2021